finkan

leila k sitter i finkan. sorgligt. vad annat kan man säga. nu vill jag inte romantisera barocka rockstjärnor. dyrka det där slentrianmässigt självdesktruktiva som många av sveriges så kallade "rockjournalister" gör. uttalanden från thåström att leila k skulle vara sveriges enda rockstjärna skiter jag fullständigt i. thåström slutade jag lyssna på i högstodiet och vad som är ÄKTA rock direkt från HJÄRTAT skiter jag lika mycket i. vad som är GENUINT får dregen, the hives och alla andra konservativa rockhjältar göra upp på någon sen efterfest på en mediehipp sunkbar i stockholm.

det här skulle handla om att leila k har hamnat i finkan. det är sorgligt. främst av en anledning. och det är att hon gjort en låt som heter "electric". den låten borde alla indiekids, electronicabögar och electrohipsters lyssna på. för här passerar vi gränser. ljudbilden är nästan plåthård i sin utformning. beatet borde göra varje eurotechnoproducent med självaktning grön av avund. det är stort. sen kan alla blabla-journalister spåna om hennes ÄKTHET, att hennes liv verkligen visar att hon har rätt KÄNSLA. men som sagt. ointressant. det här handlar om en bra låt och om en människa som inte kan göra några fler låtar eftersom hon är inlåst.