blixt och regn

jävlar i mig. jag säger bara JÄVLAR. jag har aldrig varit rädd för åskan eller blixtar. men nu, just denna sekund, är det fan som om det rullar stora jävla orkestpukor över hela himlen. helt sjukt. det liksom bara drar förbi ett enormt åskBRAK över hela himlen som stora dyningar fram och tillbaka. fram och tillbaka.

och blixtarna. har aldrig sätt något liknande. det smattrar som stroboskob. det är nästan så att det skär till i ögonen där jag sitter, i det högsta huset i området. billarmen tjuter där nere. tutorna ekar. blixtarna regnar mitt framför mig, bredvid mig och över mig, de liksom karvar ut stora grenar av ljus i den gråa himlen. liksom bara snittar upp magnesiumliknande ådrar i blått rött gult precis utanför för fönstret.

har dom verkligen åskledare på det här stället? det är ganska rackigt det här huset...